Är socker giftigt och orsaken bakom fetmaepidemin? Här är ett fantastiskt bra TV-inslag,Toxic Sugar. Det sändes nyligen på Australiens största vetenskapsprogram, Catalyst på ABC.

Det kan vara den bästa 18 minuter långa introduktionen någonsin om de verkliga orsakerna till fetmaepidemin. Bland annat är sockerindustrins fiende #1 med: professor Robert Lustig. Dessutom får vi höra från vetenskapsjournalisten Gary Taubes och fetmaexperten professor Michael Crowley.

Se programmet och dela det sen med dina vänner. Det här borde ses av många!

Low fat, high sugar Några kommentarer:

Fettsnåla råd leder till ökat intag av socker. Som exempel nämner man bland annat sötad lättyoghurt – ”Man kan lika gärna äta godis” säger professor Crowley. Och sådan godis-yoghurt nyckelhålsmärks av Livsmedelsverket i Sverige!

I USA gömmer sig sockret överallt och det är inte mycket bättre i Sverige. Så här säger professor Lustig:

…så gott som all mat i affären som har en innehållsförteckning har någon form av socker!

Förresten: drack du juice i morse? Om du gjorde det så åldras du sju gånger snabbare!

Kolhydrater -> insulin -> fetma

Vad är problemet med socker och andra snabbsmälta kolhydrater? För mycket av dem leder till onormalt höga nivåer av det fettlagrande hormonet insulin i kroppen. Det får din kropp att vilja lagra för mycket fett.

Att försöka kontrollera sin vikt i det läget – genom att bara äta mindre och springa mer – är en livslång uppförsbacke. Förr eller senare misslyckas nästan alla.

Missuppfattningen om en ”setpoint”

Jag har en invändning mot något som nämns i slutet av programmet. Crowley hävdar att kroppen har en ”setpoint” för kroppsvikten. Går man ner i vikt så kommer kroppen att vilja återgå till den tidigare vikten. Detta är en vanlig missuppfattning!

Verkligheten är att kroppen kommer att återfå tappad vikt OM du återigen börjar äta och leva som när du vägde mer! Det finns ingen snabbfix eller diet som fungerar för alltid – även efter att du slutat med den.

För att gå ner i vikt långsiktigt krävs alltså långsiktiga förändringar i livsstilen. Och att undvika större mängder socker är ett utmärkt första steg.

Att skylla på livsmedelsindustrin

Programmet slutar genom att lägga ansvaret för fetmaepidemin på livsmedelsindustrins axlar.

Det är delvis sant. Men det är hopplöst att förvänta sig en lösning därifrån – det kommer nog aldrig att hända. Läs den utmärkta nya boken ”Salt, Sugar, Fat” och du kommer att inse varför. Livsmedelsindustrin KAN inte själva sluta producera lönsam skräpmat – då övertar ett annat företag deras marknadsandelar.

Hela livsmedelsindustrin måste tvingas till förändringar!

Ansvaret vilar inte enbart hos individen, när 80% av all mat industrin tillverkar innehåller någon form av socker.