Livsmedelsverkets kostråd begränsar skolornas möjlighet att erbjuda skolmat som är både näringsriktig och som uppskattas av eleverna. Det borde vara självklart att skolorna själva ska få styra över vad de vill servera, för att främja matglädje och goda vanor, skriver Lotta Edholm (FP).

Hösten 2012 ifrågasattes Livsmedelsverkets rekommendationer för skolmat i Stockholms skolor. Skolan skulle, enligt riktlinjerna, servera lättmargarin på smörgåsen – inte smör. Detta för att barnen inte skulle få i sig för mycket mättat fett under dagen. Utbildningsnämnden valde ändå att tillåta skolorna att erbjuda smör till brödet. Nu har myndigheten åter uppdaterat sina kostregler – men inte tagit till sig av kritiken. För de elever som nu börjar skolan efter jullovet innebär reglerna tyvärr fortsatt detaljstyrda menyer där mellanmjölk och bregott försvinner.

Skollagen säger att skolmaten ska vara ”näringsriktig”. I Sverige är det Livsmedelsverket som uttolkar vad som menas med detta begrepp. Våra skolor ska utgå från myndighetens riktlinjer när de planerar sina matsedlar. Livsmedelsverkets kostråd begränsar dock skolornas möjlighet att erbjuda skolmat som är både näringsriktig och som uppskattas av eleverna.

Problemet är inte att skolmaten innehåller ett eller annat gram för mycket mättat fett, utan att alltför många tråkigt nog faktiskt väljer bort skolmaten helt och hållet. I årskurs 8 i Stockholm är det hela 17 procent av flickorna som säger att de äter skollunch bara ibland eller inte alls. Antingen går dessa elever då utan en ordentlig lunch eller så riskerar skollunchen att ersättas av snabbmat som kan vara långt mindre hälsosam för eleven.

Livsmedelsverket har nu justerat sina riktlinjer för skolmåltiden. Tyvärr har man inte tagit till sig av kritiken. Myndigheten vill fortsätta detaljstyra innehållet i elevernas skolluncher ner på kalorinivå.

• Detaljstyrning av fettkällor. Det totala utrymmet för fett har utökats till 25–40 procent av energiintaget (tidigare 25– 35 procent). Det är dock det omättade fettet, som nyckelhålsmärkta margariner och oljor, som ska öka. Utrymmet för mättat fett är fortsatt lika snålt.

• Mellanmjölken försvinner. För att spara fett rekommenderas fortsatt vatten eller lättmjölk som måltidsdryck. I nära hälften (46 procent) av de svenska skolor som deltog i Skolmat Sveriges undersökning som presenterades häromveckan har mellanmjölken redan nu försvunnit ur landets matsalar.

• Byråkratisering av köken. Det krävs fortsatt stora resurser i form av kunskap och tid om köken ska kunna hålla sig inom Livsmedelsverkets ramar. 45 procent av de tillfrågade köken i den undersökning som Skolmat Sverige presenterade i höstas efterfrågar mer fortbildning inom datakunskap – som behövs för att kunna sköta den näringsberäkning som myndigheten kräver.

Om skolan följer råden om det mättade fettet så kan de välja mellan att antingen använda den lilla mängden fett i maten, som pålägg eller att servera mellanmjölk. Eftersom smör är en smakbärare så väljer många skolor att ”satsa” denna lilla mängd fett i maten, i stället för på mackan eller i glaset. Detta går stick i stäv vad många upplever är gott och hälsosamt. God mat som i så stor utsträckning som möjligt lagas från grunden är något som de flesta elever och föräldrar efterfrågar.

Det borde vara självklart att skolorna själva ska få styra över vad de vill servera, för att främja matglädje och goda vanor. Jag uppmanar därför landsbygdsminister Eskil Erlandsson att ge i uppdrag till Livsmedelsverket att se över sitt förlegade sätt att detaljstyra kost. Sveriges skolor borde få välja vad de vill servera av smör, mjölk och margariner, utifrån vad de ser att barnen äter av och står sig på.

Barn blir inte feta av att äta skolmat; de blir feta av att inte äta skolmat. Den mat som ligger utanför Livsmedelsverkets långa arm är betydligt mer ”skadlig” än skolmaten. Det spelar ingen roll hur ”näringsriktig” skolmaten är om den inte hamnar i barnens magar.

LOTTA EDHOLM (FP)

skolborgarråd i Stockholms stad

 

 

Källa SVD